Liionnea

En tävlingsdag till har vi hunnit med. Bergsåker där båda två stod riktigt dåligt inne. Båda hamnade precis 20m bak och kan helt ärligt säga att hade detta inte varit mitt sista år hade jag aldrig någonsin åkt. 

Genova var först ut. Var jättelugn och smidig i värmningen. Lugnt från start sedan började vi gasa på ordentligt. Tyvärr bromsade hon och galopperade bägge gångerna vi passerade utgången. Ingenting hon brukar hålla på med men tyvärr denna gång. Första gången såg jag hur terminater snabbt stegade ikapp och trodde det var kört mot honom. Men direkt hon kom på bättre tankar så stegade hon lätt ifrån honom. Andra gången var jag på g att passera en häst före men tog upp för tänkte att hon kanske håller sig om hon är vid en annan och håller fokus. Tyvärr fungerade det inte och hon bromsade sig åter i galopp. Igång igen och kändes som att de två där fram nästan stod stilla på upploppet så snabbt vi närmade oss. Men tyvärr hann vi inte dit utan fick nöja oss med en tredjeplats på 1.47. utan galopp är jag helt säker på att hon tagit hem det och nog även gjort nytt rekord. Väldigt imponerande så sent på säsongen då hon brukar bli ett hack sämre då. Travet var iallafall klockrent och blåste inte ett dugg efteråt så surt men kan inte alltid göra allting på topp.

En längre paus innan Dussis tur. Lugn och fin i värmningen. Väl i loppet blev det återigen riktig pannkaka.. Först fick jag knappt stopp på henne efter provstarten och hon väste rejält när hon väl bromsade in. Sen som vanligt får jag verkligen hata dessa människor som aldrig kan fått lära sig att volta. Volten var betydligt mindre än 20m och istället för att gasa på och ta ut när kommandot startar bromsar det upp och går ner och gör en ännu mindre volt. Vi hann nätt och jämt vända upp och var helt stillastående när starten gick. Inte alls oväntat fick hon sig då en galopp kort efter start. Sen var det jävuslt kaos i loppet och hon blev väldigt stressad av hästar som var huller om buller. Var även en ordentlig ihopkrokning framför henne som tur var gick de bra men så som loppet såg ut är jag inte förvånad. Vi blev iallafall diskade och utgick. Annars var hon finare i traven vilket även Emilia tyckte hon såg ut att vara från sidan. 

Så nu hur jävla tragiskt det än må kännas har jag och Genova gjort våran sista start tillsammans, iallafall i Sverige. Dussi har kanske ett lopp 25 december men har verkligen inte alls bestämt mig hur jag ska göra med henne men som tur är har jag ett tag kvar att fundera. Hon har fått träna bettlöst i rygg på royal ett par gånger och munnen har äntligen börjar läka ihop ordentligt. Annars har de halvvila nu och körs lugnare och mindre än de brukar ett tag innan träningen tar igång på allvar igen om ett par veckor.

På hemvägen från Bergsåker så flyttade vi också tillbaka till vårat gamla stall vi flyttade ifrån för ca 1,5år sen. Vi har jobbat hårt med att fräscha upp och speciellt hagarna har fått sig ett ordentligt lyft. Båda verkar känna igen sig då de står i samma boxar, samma hage(dock större nu) och inte varit stressade alls. Så himla skönt. Har tagit ett tag att boa in sig men packade faktiskt upp det sista nu igår och det känns oerhört skönt att fått det klart. Enda jag saknar nu är ett hus i hagen så de kan få gå på lösdrift men förhoppningsvis är det också på g att lösas.

I början på veckan var jag också på en arbetsintevju och i torsdags blev jag uppringd om att jag fått jobbet. Han ville egentligen att jag skulle börja redan imorgon men sköt på det en vecka så hinner jag lösa lite grejer nästa vecka så är det tillbaka till verkligheten igen. Skulle ljuga om jag sa att det inte är gruvsamt och lär vara ordentligt trött i början men snabbt hoppas jag komma in i det och att det ska bli bra. Det är ett liknande jobb som mitt förra men med betydligt nyare och fräschare lokaler och grejer så jag hoppas detta kommer kännas bra. Tyvärr är det en bit bort så blir lite pendling men det lär jag också komma in i på ett tag. 

Jag hoppas verkligen på att typ komma tillbaka till verkligheten nästa år. Detta år har varit väldigt märkligt och overkligt. Dessutom har jag nog varit rätt mycket i förnekelse över detta med mitt sista tävlingsår. Har nog fortfarande inte insett men de kommer väl. Har tänkt på detta och är lite som att sen jag började jobba hos Robert i mars har mitt liv varit lite uppochner. Hann precis tillbaka till lacken innan det skulle gå i konkurs. Avve såldes. Hage jobb jag trott jag skulle få men som i sista sekund blivit ändrat. Vantrivts i stallet och sökt lösningar på det sen massa jobb med att iordningställa det nya, nu när vi är inflyttade och jobbet kirrat hoppas jag på att typ landa igen lagom till nästa år.

I övrigt måste jag verkligen kommentera hur imponerad jag är hur mycket genova utvecklats i steget detta år. Bilderna från Bergsåker har jag tittat på så många gånger sån jävla perfektion enligt mig och hon är en sån jävla fröjd att sitta bakom. Jag är övertygad att om min otky sitter i att träna för att låta någon annan köra och dessutom hitta en kusk som matchar med henne kan hon gå hur jävla långt som helst. Förut orkade hon inte så långa bitar i höga tempon men det har hon visat massa i år då hon nu grejar längre distanser utan problem. Dessutom flyter de så jäkla fint och trots att klockan visar 40tempo känns det verkligen som hon i princip joggar. Jag har aldrig behövt vara hård med henne eller knappt ens driva hon gör så mycket själv och verkligen älskar att springa. ❤️